Projektliv

Vad vi sett fram emot denna dag för vår lilla Arvid❤. Men oj oj vi har massor att göra! Kläder fram, tårta att pynta, pajer, sallad och musik! Dopet är kl.12:-)

Är det sant?! Jag i en bil på väg till Ica maxi utan barn!!! Tjohooo! Underbart. Å vilken fredagseftermiddag. Underbart väder, brillorna på (Micheal Kors) och hög volym på radion!

<

Jaha..efter 2,5 år händer det mig med! Tappar min iPhone och hela rutan spräcks?! Ska tilläggas att det var från låg höjd och att det inte var första gången jag tappat den…trist, men vilken tur att det hände hos våra vänner som känner en som kan fixa det för en billig peng! Jag kanske får tillbaka den redan idag! (det hände igår!)

Vi fick ta plastfolie runt, så inte allt glas skulle falla ur.

Idag var det 5-års kalas för kompisen Selma på skojlandet . Malva och Ellen var lyriska över alla roliga saker som fanns att göra! Kalasrummet bjöd på mängder av stora kakburkar, festis och glass!

Det blev en spontan kvällspicknick med hela familjen. Vilken härlig och solig dag i september! Men nu är vi trötta. Har även hunnit med att fotografera oss. Arvid skrek så när vi kom till fotografen, jag trodde det inte skulle bli något familjefoto eller ens enskilda bilder på vår prins. Men det blev det till slut:)

Nu när jag snart ska somna, kan jag inte hjälpa att jag ligger och funderar på natten som va…
Läskigt är bara förnamnet. Vad ska jag berätta nu, tänker ni!? Jo så här var det: jag hade precis ammat pojken min. La han i vaggan, satt en stund tills dess jag var säker på att det grönt att gå på toaletten. Jag petade på Johan för säkerhetsskull. Gjorde teckenspråk att jag skulle gå ut, att han fick hålla lite koll. Vi har haft några jobbigare nätter, då våra småflickor vaknat…vilket inte är så kul. Så därav denna försiktighetsåtgärd.
När jag öppna dörren och tog ett par steg mot toaletten, hörde jag musik från nedervåningen? Men gud, stängde jag inte av?! Jo men det gjorde jag. Oj vad hög volym, men fy va otäckt. Är det nån där nere?! Fort tog jag mig tillbaka till sovrummet, och väckte Johan. Han precis som jag blev väldigt fundersamma. Johan gick först ner, sen kom jag…med hjärtat i halsgropen.
Det var riktigt obehagligt. Jag hann tänka många otäcka saker, innan Johan sa högt när vi var vid stereon: det verkar vara ett alarm?! Flickorna. Det måste varit dem som fingrat på steron…suck! Skönt att det bara var så!! Måtte den inte dra igång inatt igen och skrämmer oss:)

Kram! Måste sova ögonen känns tunga…