Projektliv

Tja…jag kanske ska sluta sova..21 fick han mat..23, 01….nästa vid 03 i vanlig ordning..suck. Men någon gång ska väl även detta ta slut. Man får försöka tänka positivt! Kämpa! Tiden rullar på i väldig fart. Snart är det jul, och sen ska jag jobba…neeeeeej. Ibland önskar jag att jag kunde stanna tiden..bara lite:) vart tog de här första 4,5 månad vägen?! Otroligt. När jag tog de här korten idag på min äldsta dotter Malva (4,5 år drygt) med Arvid stående i hennes knä fick jag tårar i ögonen. Jag kunde nästan ta på den kontakt som uppstod dem emellan, blev jag väldigt rörd och tacksam över vad livet gett mig. Se på deras ansikten…❤️

Det är nåt med vatten som drar oss människor dit.
Det gör något med mig inombords. Det skapar nåt lugn, harmoni, glädje och tacksamhet.
Kolla in denna spegelblanka sjö.

Finare plats att äta pick nick på är svårt att hitta!:) Här hade vi en underbar förmiddag i solen. Kram kram

Fick mail nu på kvällskvisten från fotografen som tog bilder på vår numera ”femtaliga” familj:-)! 60 bilder och endast ett par bilder som jag tyckte va lite sämre, annars var de alla kanonbra! Tårarna kom och hjärtat liksom slog hårdare för varje bild jag klickade mig vidare till. Snacka om att man är hög av hormoner när man ammar;) jag fick sån stolthetskänsla över att titta på bilderna. Tre barn. Två vackra flickor och en vacker pojke❤️ Min man❤️ Och för en gång skull, kände jag mig faktiskt fin på många av bilderna. Jag hade lite svårare och jobbigare känslomässigt att se förra fotograferingens resultat, när jag var höggravid. Men nu…åh. Sån lättnad, glädje, kärlek och som sagt: stolthet. Jag unnar alla dessa känslor och uppmanar här med alla som läser detta: känn dig stolt! Var lycklig för det du har! Kram och god natt.
Tack Studio Vera!!