Projektliv

Kan inte påstå att jag blev jätte glad över att vi inte fick ha våra tjejer på dagis denna vecka.. De få timmarna är väldigt värdefulla för mig att bara få vila, träna eller någon annan typ av egentid. Det blir nu inte lika lätt. Mina långpromenader med Mojje blir mycket kortare, med betoning på mycket! Jogga med vagn är också uteslutet…vila på dagen är uteslutet. Inte för att Arvid sover nån längre stund på dagen…blä blä blä fy vad jag klagar!!! Nej nu måste jag vända denna jag-kommer-att-dö-känslan! Jag lever och mår bra. Det finns massor att vara tacksam och glad över. Var glad! Bli glad!! Fan varför kan man inte bara få beställa en känsla
Mitt mantra nu: jag och barnen kommer ha en underbar höstlovsvecka!! Inge bråk (troligen massor) massa kärlek! Dagarna kommer gå fort! Jag ska inte räkna timmar (eller minuter tills johan är hemma;))
Den här dagen är snart avklarad! Det blev bad i Kumla. Första gången. Måste ge tummen upp. Billigt inträde (90kr för mig o mina barn). Nya och fräscha lokaler. Varmt vatten! Arvids första bad:-) han gnya lite, men det gick fort över.

På väg hem från vårt kära smultronställe på västkusten. Syrran kör och Arvid kämpar med att få barnleksakerna till munnen.
Köpte en sån hälsotidning/fitness för att kanske bli inspirerad:-) jag föll för rubrikerna: bli stark i dig själv och: gå! Förvandla dina powerwalks till effektiva flåspass.
En annan rubrik som jag log lite åt: hormonhäxa? Så kommer du i balans, kändes absolut inte träffande! Hihi eller så gjorde det de:D

Jag tror aldrig vi gjort nåt sånt förut. Jogga tillsammans alltså. Det var en annorlunda upplevelse. Overkligt, skönt, jobbigt och lite sorgligt. Kunde inte låta bli att tänka på vad åren gått. Min syster blev 40 år för inte så länge sen. Jag är 35 och brorsan 32! Jag kom och tänka på när vi var små barn, ungdomar om hur olika vi var redan då och hur vi brukade umgås. Jogga ihop tror jag faktiskt vi aldrig gjort förut. Inte alla tre samtidigt iallafall.

Hoppas det händer igen, för det var en mysig känsla. Så tacksam över att få vara deras syster❤️

Resan ner gick riktigt bra, vi behövde bara stanna en gång (kiss- och amningspaus..till slut!)
När vi kom fram fanns lillebror och mamma i stugan med färdiglagad fiskgratäng. Det var så underbart gott! Färsk torsk och kantareller! Å..så lite vin på det:-) riktigt mysigt hade vi det.

Imorse när jag vakna och tog bort kjolen som jag lagt på lampan bredvid sängen (för att få en nattlampa) upptäckte jag detta….ups…kunde blivit nerbränd stuga!!!:(

Sitter i bilen och funderar på hur jag ska summera den här dagen. Vad finns det att berätta? Tja…jag kan väl säga ett ord som: berg och dalbana (oj det blev tre ord..hihi)!:S…. Kände mig rätt stark i morse, vi kom iväg hela familjen i bilen till stan för att lämna av Johan (som åkt buss hem efter AW), vi åkte sen igenom en tvätt-tunnel till tjejernas förtjusning (fast Ellen höll för ögonen när de stora borstarna drog igång…sötis). Arvid blev väldigt storögd! Trodde ett tag att han skulle börja gråta, men jag fick han på andra tankar.
Det var toppen på dagen…sen börja det dala rejält nerför. Fick en riktig dipp efter lunch och bröt ihop. Trött i kropp i själ. Kunde inte ens försöka förmå mig att stå ut med flickornas bråk, tjat, Arvids skrik (ca 20 min, gav sig inte vad jag än gjorde)…det gick inte. Johan fick komma hem. La mig och vila. Nu är jag uppe igen…lämnat den där dalen där jag blir någon som jag inte vill vara.
Storasyster kör bilen. Arvid sover. Vi är på väg till bästkusten:-)
Skönt att sitta i bilen….men jag kissar snart på mig och brösten värker och vill bli tömda!!hjälp!!ont! (men syrran envisas med att köra på!)….hm…hur ska detta sluta!:D?
Måste bara visa denna söta body som Arvid fick igår när vi fick besök. Tyget är så grabbigt och fint! Tack Malin:-)

Idag har vi dressat upp oss både mor och son:-) Vi ska till storstaden Örebro idag. Några olika ärenden har vi på agendan. Ser fram emot allt! Lunchen allra mest tror jag;) slippa laga mat! Jippi!

</a

Det är nåt med vatten som drar oss människor dit.
Det gör något med mig inombords. Det skapar nåt lugn, harmoni, glädje och tacksamhet.
Kolla in denna spegelblanka sjö.

Finare plats att äta pick nick på är svårt att hitta!:) Här hade vi en underbar förmiddag i solen. Kram kram

Inatt kom min man hem från jobbresa i Köpenhamn. Gud va skönt. Tror jag är extra trött idag, jag slappnar av nu när man inte är ensam med tre barn och hund:).
Så underbart att få sova ytterligare 2 timmar, när resten av familjen gick upp vid sju.
När jag kom upp lekte barnen med nytt lego som pappa köpt, och mammi fick också present!

Fick mail nu på kvällskvisten från fotografen som tog bilder på vår numera ”femtaliga” familj:-)! 60 bilder och endast ett par bilder som jag tyckte va lite sämre, annars var de alla kanonbra! Tårarna kom och hjärtat liksom slog hårdare för varje bild jag klickade mig vidare till. Snacka om att man är hög av hormoner när man ammar;) jag fick sån stolthetskänsla över att titta på bilderna. Tre barn. Två vackra flickor och en vacker pojke❤️ Min man❤️ Och för en gång skull, kände jag mig faktiskt fin på många av bilderna. Jag hade lite svårare och jobbigare känslomässigt att se förra fotograferingens resultat, när jag var höggravid. Men nu…åh. Sån lättnad, glädje, kärlek och som sagt: stolthet. Jag unnar alla dessa känslor och uppmanar här med alla som läser detta: känn dig stolt! Var lycklig för det du har! Kram och god natt.
Tack Studio Vera!!

Vi packade oss iväg på en liten utflykt i höstrusket:) hade väl hoppats på att fika ute i naturen, men det blev i bilen:)